Att främja psykisk hälsa i svåra tider - om COVID-19 och KASAM

Uppdaterad: mar 31


Kanske har du hört talas Aaron Antonovsky?


I rollen som professor i medicinsk sociologi arbetade han bland annat från 60-talet och framåt med att studera kvinnor i Israel vilka överlevt förintelsen. Antonovsky slogs av det faktum att förvånande många av dessa kvinnor var vid god hälsa, trots de trauman de upplevt i koncentrationsläger.


KASAM är en förmåga som kan hjälpa människor att möta svåra situationer med en större mental motståndskraft. Om en person kan uppleva en utmanande situation som begriplig, hanterbar och meningsfull ökar sannolikheten för att den mentala motståndskraften ökar.


När det som händer i världen upplevs som begripligt för individen, oavsett om det handlar om mikro- eller makroperspektivet, kan KASAM öka. När något händer i omvärlden och det finns relevanta resurser att tillgå kan KASAM stärkas upp. Individen bör kunna hantera det som sker med hjälp av strategier och metoder som fungerar. Att uppleva meningsfullhet handlar om att få engagera sig och att kunna bidra i såväl det lilla som det stora sammanhanget.


Under hösten 2020 studerade jag folkhälsovetenskap och mitt slutarbete valde jag att kalla: Innebär en hög grad av KASAM lägre risk för psykisk ohälsa under pågående COVID-19-pandemi?


Jag valde att titta på sju olika vetenskapliga artiklar som på olika sätt berör kopplingen mellan COVID-19 pandemin och KASAM. Några av artiklarna fokuserar primärt på sjukvårdspersonal och några har ett vidare perspektiv.

Jag valde att granska två tyska, två spanska, en italiensk, en polsk samt en schweizisk/österrikisk studie. Av de studier som jag tittade på var flertalet genomförda genom digitala frågeformulär, alla utom en avslutades redan under 2020.


Här nedan kan du läsa en sammanfattning av vad studierna visade gällande sambandet mellan psykisk ohälsa under pandemin och KASAM:


Förhållandet mellan stressbelastning och tillfredsställelse med sitt liv påverkas av graden av KASAM.


Psykologisk sårbarhet hos individer tycks vara mer avgörande för den psykiska hälsan än vetskapen att tillhöra en definierad riskgrupp.


Låga nivåer av KASAM hos människor redan innan COVID-19-utbrottet har inneburit en ökad risk för psykisk ohälsa efter COVID-19 jämfört med de som haft högre nivåer av KASAM innan början på året.


Psykiska besvär tycks ha ökat under 2020, framförallt bland de personer som själva varit sjuka i COVID-19 och/eller haft anhöriga som drabbats av viruset.


Det tycks som att det finns en större benägenhet för lägre KASAM och därmed ökad stress hos kvinnor än hos män, utifrån dessa studiers resultat.


Sambandet mellan KASAM och psykisk ohälsa (bland annat hos sjukvårdspersonal i frontlinjen och ”andra linjen”) behöver fortsätta utredas. Katastrofläget 2020 på grund av pandemin är ett annat än vid tidigare katastrofer eftersom det ställer krav på distansering och isolering. Det kan tänkas att de kraven spär på psykisk ohälsa och dämpar KASAM hos individer.


Personligen tycker jag mycket om Aaron Antonovskys modell och använder den ofta i olika sammanhang. Den kan fungera både som ett analysverktyg för att förstå balanser/obalnser på olika systemnivåer och också som ett underlag för att skapa önskad utveckling.


Vilka är dina erfarenheter och uppfattningar om KASAM? Kommentera gärna och dela några kloka tankar utifrån ditt perspektiv <3


5 visningar0 kommentarer

KONTAKT

Caroline Wiklund AB

Adress: Västerhamnsplan 2, 185 31 Vaxholm

Samtalsrum: Söders mötesrum, Åsögatan 155 Stockholm

Tel: +46 704 33 75 90 

Mail: info@carolinewiklund.se

  • Linkedin - svarta cirkeln
  • Black Facebook Icon
  • Black Instagram Icon

© 2019 Caroline Wiklund. Grafisk design av Klara former